Överväg att genomföra en relining

19 mars 2017

Som husägare så är man – eller blir snabbt varse – om att det hela tiden kostar pengar att äga ett hus och att det mesta kommer att gå till underhåll. Det vill säga; allting har en begränsad livslängd och som husägare så står man också på gena ben och får själv vara den som betalar. Något som kan komma som en chock för många som kanske inte räknat med att man måste bygga upp en bra budget för att täcka de kostnader som dyker upp.

Här kan man direkt säga att de husägare som intar en sund planering är de som kommer absolut billigast undan. Med detta menar vi att man kanske ser över sitt hus och speciellt de områden som kommer att kosta pengar att reparera. Att låta en dräneringsexpert och en takläggare årligen titta till tak och grund är definitivt ingen dum idé. Säger en takläggare att taket i fråga kommer att behöva bytas inom några år – ja, då kan man också börja avsätta pengar för det stundande projektet; detta ställt mot ett akut ingrepp som kostar betydligt mer pengar.

Dock så skulle vi här även vilja addera ett väldigt bortglömt område på ett hus och detta i form av de rör- och ledningar som löper på insidan av huskroppen och som vid skada kan medföra höga kostnader i form av dyra vattenskador. Med jämna mellanrum bör man se till att stammarna underhålls och här kan vi peka på ett alternativ som kommit upp som ett bra komplement till ett stambyte. Många tänker nämligen direkt då man nämner rör- och ledningar på ett stambyte och att detta är ett extremt plågsamt projekt som både kostar pengar och som tar lång tid.

Där har man rätt – men måste man göra ett stambyte? Nej, det som många väljer idag är att genomföra en så kallad relining och det innebär att man reparerar de befintliga stammarna snarare än att helt byta ut dem. På köpet i en relining så slipper man bryta upp golv, man slipper se sitt badrum demoleras och man slipper – framförallt – lägga stora pengar på att renovera detta efteråt. En relining innebär att man med hjälp av elastisk, härdad plast bygger nya rör inuti de gamla och metoden ha visat sig fungera extremt bra.

Relining är ett bra komplement

Dock - två saker om reling som kan vara värt att veta: 1) det är ett jobb som kräver precision och kunskap och vi kan därför inte nog poängtera att valet av företag måste ske med stor omsorg. Ta referenser och undersök innan du anlitar. 2) metoden är relativt ny och även om forskningen visar goda resultat – sedan tjugo år tillbaka i tiden – så ska man se en relining som ett bra komplement och inte som ett fullgott alternativ till ett stambyte. Förr eller senare så måste ett sådant ske – men med en relining så får man åtminstone tjugo år extra.

Allmänt om arkitekter och arkitektur

13 mars 2017

Arkitektur är allt byggande och formande, utfört av människor i den fysiska miljön. Arkitektur står för läran om formgivning och vanligtvis går första tanken till byggnader. Inom arkitekturens ramar finns också landskap, städer, interiörer, möbler och enskilda objekt. En arkitekt ska alltid jobba efter att hitta balansen mellan skönhet, hållbarhet och funktion. Arkitektur handlar om estetisk organisation av praktisk verklighet.

I flera hundra år har har arkitektur förknippats med konsten att bygga enskilda byggnader eller byggnadsverk, i första hand ovanför jord och inte under marken. Det finns flera olika typer av arkitekt, en av dessa är den som ritar byggnader, där får vi in skönheten, hållbarheten och funktionen. De finns även de som är inredningsarkitekter, de jobbar för att utforma insidan av byggnadens interiör, enkelt sagt designen för inredning och möblering.  

De arkitekter som dyker upp direkt i huvudet när vi pratar om arkitekter är de som planerar och gestaltar byggnader. Den arkitekt som planerar byggnader har en akademisk examen i arkitektur, men andra typer av arkitekter har en akademisk examen i något av följande: landskaps- eller inredningsarkitektur eller fysisk planering.

Arkitekten jobbar med att planera byggnader och byggda miljöer. Målet är alltid att försöka få byggnaden att passa in i den omgivning den ska byggas i, där måste de bland annat ha i åtanke att byggnaden ska fungera både konstnärligt och funktionell. En byggnad ska alltså både fungera konstnärligt och funktionellt, men måste även ha en fungerande planlösning som gör att funktionen uppfylls. För att kunna klara målet så måste arkitekten förstå hur uppbyggnaden sker, dess konstruktion och anknytningen till läget där bygget ska genomföras. Arkitekten måste även veta hur människorna nyttjar de byggda miljöer och de samband som finns emellan.

För att  kunna bli arkitekt i Sverige så måste man ha en akademisk examen i arkitektur. Utbildningen innehåller kurser där eleverna får lära sig planering, utformning, förvaltning och förnyande av byggnader och bebyggelsemiljö. Endast fyra universitet i Sverige har rätten att examinera en arkitekt. Att komma in på arkitektutbildningen är väldigt svårt då det är flera tusen sökande varje år. Det går att komma in på tre olika sätt;

1. Gymnasiebetyg. Snittet brukar ligga på 22 poäng. Det är det högsta du kan få och det innebär att du har högsta betyg i samtliga kurser.
2. Högskoleprovet. Maxpoäng på provet är 2.0 och snittet för att komma in på en arkitektutbildning ligger på 1.9.
3. Dessutom kan man avlägga ett arkitektprov där man kan knipa åt sig en plats på utbildningen.